Modeslavarnas nya älskling

Känd för sin rock-chica stil och ibland egendomliga modevisningar är han också på god väg att bli modeslavarnas nya älskling. Parisfödde Gaspard Yurkievich är en designer värd att hålla koll på.

Osökt kommer man att tänka på det franska modets l’enfant terrible Jean-Paul Gaultier. Om det är den lite rebelliska uppsynen, det intensiva kroppsspråket, eller det faktum att han går sina egna, okonventionella vägar låter vi vara osagt. Oavsett vilket tillhör kortväxte Gaspard Yurkievich – “tre äpplen hög” som han själv uttrycker det, vilket är med sanningen helt överensstämmande – den nya generation av unga, franska designers som kombinerar urban lekfullhet och glamour med chic parisisk touch.

– Mina kläder är gjorda för den som verkligen älskar mode och som älskar modets historia, säger Gaspard Yurkievich. Designen är mycket parisisk och jag arbetar mycket i Paris historiska arv. Det är på en och samma gång idén om glamour men fullkomligt bärbart, urbant och kosmopolitiskt. Designen förutsätter också en viss personlighet i bäraren. Det skapar genast en finess när man bär plaggen, både hos mannen och hos kvinnan. Man ska känna sig sofistikerad, men aldrig utklädd.

Art deco inspirerar

Född 1972 i Paris, av franskt, argentiskt och polskt ursprung, visste Yurkievich tidigt vad han ville syssla med.

– När jag var liten visade min pappa mig mycket film, amerikanska filmer från före och efter kriget. Redan då lockades jag av allt som hade med glamour att göra. The Golden Hollywood era blev min utbildning. Sedan växte jag upp i Paris och mode är ju lite myten med den här staden.

Efter studier vid anrika studio Berçot i början av 1990-talet assisterade han modeskapare som Thierry Mugler, Jean-Paul Gaultier och Jean Colonna. 1997 vann han det prestigefyllda Hyèrespriset, vilket innebar en veritabel språngbräda för honom. Året därpå lanserade han sin första prêt-à-porter damkollektion. Fem år senare följde en herr- och en skokollektion som kompletterades med en accessoarlinje 2005. Samma år öppnade han också sin första butik i trendiga Maraiskvarteren – den rätta inramningen för hans modekreationer.

– De här tio åren har gått snabbt och jag ser ju hur vi har utvecklats, konstaterar han. Vi har genomgått olika etapper och lanseringar som har varit viktiga för oss, symboliska, men samtidigt väldigt konkreta. För oss är det en ständig utveckling och varje kollektion är en naturlig fortsättning på den föregående. Med avsikt. Man måste hela tiden ha en vision och en identitet som man utvecklar varje säsong utan att för den saken förändra riktning eller stil.

Mycket av inspirationen hittar han i historiska händelser och teman som tjugotalets art deco och det glamourösa sjuttiotalets excentricitet återkommer ofta i hans kollektioner. Men även om Gaspard i sitt skapande söker sig tillbaka använder han Paris historiska arv på ett energiskt snarare än ett nostalgiskt sätt.

Allra mest känd är Yurkievich kanske ändå för sina lyxiga och feminina skor. Skor är något han har ett alldeles särskilt förhållande till. Det är inte ovanligt att han kommer upp med ett hundratal nya idéer till skor över en natt.

– Jag har väldigt lätt för att rita skor. Min syster hade många skor när vi var små och jag ritade av skor i profil hela tiden. Med kläder är det mycket svårare, då måste jag verkligen dyka ner i inspirationen. Kroppen är också mycket mer komplicerad än en fot.

Annorlunda modevisningar

För att förstärka och ge liv åt sin vision arbetar han ofta och gärna tillsammans med olika konstnärer i samband med modevisningarna, såsom arkitekten Didier Faustino, fotografen och artisten Edouard Levé, sångerskan Dani Siciliano och rockgruppen Crazy Horse.

– De för med sig samma känsla som jag gör i kläder men i en annan disciplin, och jag tror att det hjälper publiken att snabbare kliva in i den historia jag vill berätta. Under visningsveckorna är det femton visningar om dagen under totalt tio dagar och jag är bara en av alla andra. Alla vill berätta sin historia. Men en visning pågår bara under åtta minuter och under den korta tiden måste man placera publiken i en stämning och artisterna hjälper mig att skapa en känsla som gör att folk blir mer uppmärksamma.

Precis som Jean-Paul Gaultier är Gaspard Yurkievich också känd för att vara oerhört mångsidig. Trots sin ställning som oberoende kreatör har han hela tiden parallellt med sina egna kollektioner arbetat med co-branding ihop med lyxmärken som DeBeers, Jaguar och Van Cleef &Arpels samt företag inom stordistribution som l’Oréal, Mac Cosmetic, Evian, Galeries Lafayette, Pernod och France Arno. Han har till och med skapat en dessert döpt till ”Cream passionnel” för Le Café de la Paix i Paris. Allra senast är det väsktillverkaren La Bagagerie för vilka han har skapat handväsklinjen ”BAGGY”.

Men att dessa samarbeten på något sätt skulle vara skadliga för hans rykte som erkänd kläddesigner tror han inte. Tvärtom.

– Min teori är att när man har ett märke och en identitet så kan man föra den vidare till många andra områden. Har man alla element, en identitet, en etikett och ett språk, då kan man göra massor med saker. Jag är väldigt öppen för alla typer av samarbeten.

Gaspard har med stort intresse följt Alber Elbazs (Lanvin) samarbete med Acne Jeans, som han gillar stenhårt.

– Acne Jeans är ett väldigt intelligent och sublimt märke. De har både bra marknadsföring, är kommersiella och gör väldigt välgjorda kläder.

Själv har han för tillfället ingen drömpartner. Men visst, han skulle gärna ta sig an skokollektionerna för några av de stora franska modehusen.

– Det finns två kollektioner som har rätt ointressanta skokollektioner tycker jag och där skulle jag kunna göra det mycket bättre. Det är Chanel, som jag inte alls tycker är särskilt starka på skosidan, och Gérard Darel. De är duktiga på väskor men jag tror att jag skulle kunna hjälpa dem med sin skokollektion. Det skulle jag gärna ta mig an.

Publicerat i Demo Magazine

Personligt/Gaspard Yurkievich

Född: 1972
Familj: Pojkvännen tillika partnern Guido Voss
Bor: Paris
Favoritfärg: Älskar alla färger
Så beskriver han sig själv: ”Som person är jag flitig, ganska allvarsam men samtidigt väldigt öppen till sinnet. I arbetet är jag både intuitiv och på samma gång kontextuell och eftertänksam. Ganska komplex alltså!”