Coachad till bestående förändring
Medicin, mat och motion, så lyder behandlingen mot diabetes. Men för diabetespatienten kan det behövas hjälp på traven för att hitta motivationen som behövs till kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Det kan diabetessjuksköterskan hjälpa till med.
Att drabbas av diabetes innebär en stor omställning inte minst gäller det att anpassa sig till nya rutiner. För många är det en hel livsstilsförändring som måste till för att ta hand om sin diabetes med medicinering, omlagd kost och motion. Då är motivation och stöd och hjälp av andra avgörande.
– Diabetessjuksköterskan spelar en väldigt stor roll, säger Lena Skott på vårdgivaren Curera Hornstull i Stockholm. Vi stöttar patienten och jobbar mycket med att ge makten till patienten, att inte föreläsa utan istället föra en dialog med patienten
Lena Skott har arbetat som diabetessjuksköterska i sex år och ser sin funktion som oerhört viktig.
– Min främsta uppgift som diabetessköterska är att vara en coach till patienten. Men det är väldigt individuellt och olika för olika patienter. Vissa klarar sin diabetes galant själva. De är väldigt pålästa och behöver bara komma till oss någon gång om året. Andra kanske behöver hjälp till förändring med kost och motion och där spelar motivationen in. Att göra livsstilsförändringar är något av det svåraste man kan göra och då kan man behöva hjälp. Jag försöker ge patienten olika verktyg och sedan går patienten hem och gör jobbet. Kontinuerlig kontakt med oss är förstås väldigt viktig, vi finns alltid här för patienten och kan hjälpa till när det verkligen behövs.
De främsta grundorsakerna till att man drabbas av diabetes är stillasittande och dåliga kostvanor, vilket i sin tur leder till viktuppgång. Ärftliga faktorer spelar också in men sambandet mellan fysisk inaktivitet och diabetes är tydligt. Risken att insjukna ökar också dramatiskt ju äldre man blir, bland annat därför att man ofta rör på sig mindre och ökar i vikt med åldern.
För alla typer av diabetes är behandlingens främsta mål att försöka åstadkomma en så normal blodsockernivå som möjligt. För den som behöver insulin är injektionerna en del av behandlingen, men för alla diabetessjuka är kosten och motionen minst lika viktig.
– Det är många som inte riktigt vet vad bra kost och motion gör för blodsockret, säger Lena Skott. Vi försöker verkligen motivera patienten att testa blodsockret med en blodsockermätare, att man mäter sin nivå först, sedan går man ut och går i 45 minuter och sedan mäter man igen. Då ser man vad motionen verkligen gör saker för blodsockret.
För den som inte är van att motionera eller behöver hjälp att komma igång igen kan motion på recept vara en bra metod.
– Likväl som att patienten kommer till sin läkare för att få blodtryckssänkande medel så kan ha få FAR, Fysisk Aktivitet på Recept utskrivet, säger Lena Skott. Det är något man gör i samråd med patienten där man rekommenderar olika typer av motionsformer och hittar lösningar som passar varje patient. Man kan absolut föreslå det själv till sin vårdgivare.
– Vi kan tillsammans med patienten sätta mål, framförallt nåbara och realistiska mål, till exempel att börja äta frukost varje dag, fortsätter hon. Motivation är också något man måste jobba med. Det gäller att försöka få patienten motiverad att äta rätt. Har man en patient som tränar mycket men äter fel kost då får man ändå inget resultat så det är en balans hela tiden.
Lämpliga motionsaktiviteter är till exempel dagliga promenader i 45 minuter, gärna med stavar eftersom man då använder sig av hela kroppen. Diabetesförbundet har till exempel gå-grupper som man kan delta i. Även simning och styrketräning är bra motionsformer där man tränar de stora muskelgrupperna. Det är viktigt att komma ihåg att träning ska vara lustfyllt och man måste försöka hitta någonting som man tycker är kul. Är det så att lusten och motivationen saknas så bör man vända sig till sin diabetessköterska.
Publicerat i hälsobilaga Mediaplanet
