Artros kunde inte stoppa lusten till golf

Efter år av artrossmärtor i tummarna tvingades Ritva Olsson fatta ett beslut. Operera sig eller sluta spela golf. Valet var enkelt. Nu har livet tagit en ny positiv vändning – inte minst kan hon återigen njuta på golfbanan.

– Det började med omotiverad värk. Jag hade inte slagit i handen men hade ändå ont i den. Och jag kunde inte förstå vad det berodde på.

Ritva Olsson, 62, berättar om värken som smög sig på för ungefär åtta år sedan. Det började göra ont i tummarna, framförallt i högerhanden, och smärtan kom både i vardagen och när hon spelade golf.

– Jag började tappa saker utan anledning. Jag var inte stark i handen längre och orkade inte hålla i saker. Envis som jag är försöker jag ju lyfta berg men det gick inte att lyfta berg.

Efter att de första symptomen gjort sig påminda förvärrades snart smärtan. Ritva tvingades söka läkarhjälp. En röntgenundersökning konstaterade snabbt hennes misstanke – hon hade drabbats av artros.

En folksjukdom

Artros är en sjukdom där brosket i kroppens leder bryts ner. Den är en av våra vanligaste ledsjukdomar och drabbar en stor del av befolkningen. Uppskattningsvis har över 25 procent av alla över 55 år i Sverige någon form av artros och kvinnor drabbas i större utsträckning än män. Artros kan uppstå över hela kroppen men förekommer framför allt i höfter, knän, fingrar, fötter och axlar.

Orsaken till artros är inte helt klarlagd. Det är en komplicerad sjukdom där flera faktorer spelar in. Ålder och ärftlighet ökar risken att drabbas. Tung och ensidig belastning under lång tid, övervikt och tidigare skador kan bidra till symptomen.

– De vanligaste symptomen är svullnad, smärta och så småningom stelhet i lederna. Med tiden kan funktionsförmågan försämras och det kan även uppstå deformeringar, till exempel i en fingerled som kan bli krokig och knölig, säger Paul Tordai, specialistläkare i handkirurgi vid Aleris specialistvård.

Än så länge finns det inget botemedel mot artros, däremot olika behandlingar som kan minska smärtan.

– All behandling går i stort sett ut på att lindra besvären, symptomlindring. Det finns inga vetenskapliga bevis på att man kan bota artros, eller få sjukdomsutvecklingen att stanna upp. Beroende på vad patienten har för besvär kan man till exempel sätta in smärtstillande tabletter och gel som också fungerar avsvällande. Och om man har extra mycket smärta i en led så kan man behandla lokalt med kortisoninjektioner.

Vissa patienter får med tiden så svåra besvär att det krävs operation.

– Det finns både för- och nackdelar med operativa ingrepp. Sjukdomen är mycket individuell och det är patientens besvär som bestämmer vilken behandling man ska ta till. Som doktor måste man välja patienter som man anser kommer ha nytta och hjälp av en operation, säger Paul Tordai.

Specialknep och sprutor hjälpte

Ritva Olsson gjorde vad hon kunde för att hålla sin sjukdom stången. Då hon hade svårt att greppa småsaker och inte klarade av att skriva med vanliga pennor skaffade hon sig tjocka specialpennor. Hon valde byxor med blixtlås istället för knappar och bar alltid ryggsäck för att slippa bära saker i handen. När hon hade ont använde hon speciella tumskydd för att avlasta leden.

För att fortfarande kunna ägna sig åt sin favoritsysselsättning investerade hon också i nya, lättare golfklubbor och satte på specialgrepp, s k jumbogrepp, som är tjockare än vanliga grepp vilket gör att man inte behöver krama lika hårt om klubbskaftet.

Även kortisonsprutor sattes in för att lindra den värsta värken.

– De hjälpte jättebra. Effekten av den första sprutan höll i sig fyra fem månader men sedan blev det kortare intervaller. När det blev som värst då höll det kanske två veckor i bästa fall. Då insåg jag att ”det här går inte”, säger Ritva.

Ritva hade nu konstant värk även på nätterna. Det återstod bara ett alternativ – operation. Att sluta spela golf var inte att tänka på.

På Luciadagen 2005 opererades hon på Täby Närsjukhus. Under den ca 40 minuter långa operationen som genomfördes under lokalbedövning tog man bort det skadade brosket och rekonstruerade leden med hjälp av närliggande senor i handen. Några veckor med gips följde varefter ett tålmodigt rehabiliteringsprogram med rörlighetsövningar påbörjades för att förhoppningsvis kunna bli helt återställd. Det första målet var att försöka nå pekfingret med tummen. Ett rent helsike, berättar Ritva, som tog tre dagar innan det lyckades. Men golfbanan väntade ju…

– Operationen hade gått riktigt bra men jag var ju livrädd att det skulle göra ont när jag skulle slå. Jag började väl provsvinga i slutet av april fast jag kom nog inte igång riktigt förrän i början av juni.

Slagen gick visserligen inte lika långt som tidigare, men hellre att kunna spela på en sämre nivå än att inte kunna spela alls, resonerade hon.

Tuff rehabilitering

Ganska snart efter operationen började dock den andra handen att bli sämre. Eftersom Ritva kände igen känslan förstod hon vad det handlade om. I fjol genomgick hon en ny operation, nu av sin vänsterhand.

– Vänsterhanden var värre däran än högerhanden så de var tvungna att ta bort en bit av benet för att få bort allt som var skadat.

Även rehabiliteringen har varit tuffare denna gång, inte bara för att vänsterhanden var mer skadad utan också för att Ritva är vänsterhänt.

– Allt jag gör, gör jag ju med vänsterhanden så vardagen blev definitivt svårare. Att sminka mig, kamma mig, borsta tänderna. Bara tänk en sån sak som att försöka skära bröd och använda fel hand…

Förutom en del ömhet – plus två snygga ärr i sicksackmönster, en på varje handled – har Ritva idag inga större problem. Hon är visserligen inte helt återställd i vänsterhanden ännu men rehabiliteringen går framåt. Och årets golfsäsong har trots allt varit ganska skaplig, tycker hon.

Tyvärr har nu även högerfoten börjat krångla. Ritva blev väl egentligen inte så förvånad – hon är vad hon kallar sig själv ”en sån där artrosmänniska”. Men även om det gör ont när hon går och hon emellanåt måste avstå från att spela golf känner hon sig ändå hoppfull.

– Foten vet jag ju också går att operera så det är inget som skrämmer mig. Fast jag har inte tid med det nu. Nu ska jag ut och spela golf och när jag inte spelar golf ska jag jobba, och när jag inte spelar golf eller jobbar så ska jag resa!

– Men nöjd med operationerna det är jag, jättenöjd. Att inte ha konstant värk och fortfarande kunna spela golf. Jag kan inte slå lika långt och jag kan inte spela lika ofta som jag skulle vilja, men när jag väl spelar då kan jag i alla fall spela.

Publicerat i Ljuva Livet.

Personligt/Ritva Olsson, 62

Bor: Täby
Gör: Juristsekreterare
Familj: Man, tre barn och fyra barnbarn
Intressen: Familjen, trädgården, resor, golf, goda vänner och goda viner.

Fakta/Artros

Artros är en kronisk sjukdom som bryter ned en eller flera leders brosk, även kallad ledförslitning. Artros drabbar främst höfter, knän, händer och fötter men kan även angripa andra leder.
Artros är en mycket vanlig ledsjukdom som framförallt drabbar framförallt äldre personer. Men den kan förekomma redan i 30-årsåldern. Uppskattningsvis har över 25 procent av personer över 55 år i Sverige någon form av artros. Kvinnor drabbas i större utsträckning än män.
Orsaken till artros är inte helt klarlagd men beror på flera olika faktorer. Ålder och ärftlighet ökar risken att drabbas. Tung och ensidig belastning under lång tid, övervikt och tidigare skador kan bidra till symptomen.
Symptomen är vanligen molande smärta, värk, stelhet och nedsatt fysisk funktionsförmåga. Smärtan uppträder till en början i samband med rörelser och belastning, men efter en längre tids sjukdom kan den förekomma även i vila och nattetid.
Artros kan inte upptäckas genom ett blodprov. Diagnosen för artros är ofta en klinisk undersökning som kan stödjas av en röntgen.
Artros är inte samma sak som artrit, som är en inflammatorisk ledsjukdom. Artrit kan oftast diagnostiseras genom blodprov.
Det finns i dag inga botemedel mot artros. Behandlingsmöjligheterna handlar mer om att avhjälpa smärtan och att hålla i gång leder och muskler. Kortisoninjektioner kan lindra smärtan under en längre tid. Även antiinflammatoriska läkemedel är en ofta använd symptomlindrare. Vissa patienter upplever också att naturläkemedel eller speciella dieter lindrar besvären. I vissa fall kan operation vara aktuellt.

Fakta/Artros och fysisk aktivitet

Motion i kombination med andra åtgärder har visat sig vara effektivt för att dämpa smärtan och förbättra rörligheten i den drabbade leden. Det kan låta motsägelsefullt men man bör inte avstå från att motionera även om man har ont. Regelbunden motion är viktig för att hålla i gång leder och muskler. Inte minst mår man bättre psykiskt.
Det finns flera olika motionsformer som passar för personer med artros t ex styrketräning, funktionell träning, stavgång, promenader, dans, simning, cykling, skidåkning och golf. Det är viktigt att välja en aktivitet som känns kul och tilltalande och är lagom ansträngande.